Jag håller på och läser boken "Bankbluffen", skrivet av en ekonomijournalist som varit verksam i sin bransch i 20 år.
Mycket kände jag till innan men det står ändå en hel del intressant i boken.
Har hittills läst om floran av bankavgifter (för kort och Internet-bank), undermåliga egna produkter (fonder och transaktionskonton utan ränta) som både är dyra och dåliga, om trygghet i sitt sparande och om kapitalskyddade placeringar (aktieindexobligationer).
I princip så är råden att förhandla eller byta bank, gärna till en mindre bank och att undvika bankernas egna fonder (de är oftast inte "aktivt förvaltade" på riktigt samtidigt som de tar ut avgifter som om de hade en aktiv förvaltning).
Fick mig några tankeställare, funderar på att skaffa Ica-banken för bra bankkort (främst för uttag utomlands) och att kontrollera avgifterna på de fonder jag har i pensionssystemet (PPM, IPS, SPV).
Jag är i dagsläget kund i två storbanker och minst två mindre banker. Funderar på att räkna ut vilka avgifter jag betalar för att vara kund hos dessa banker.
Inte helt otippat så kommer denna summering att visa att högst avgifter betalar jag hos storbankerna och jag tror inte jag har några avgifter hos småbankerna (har dock inte kort eller betalkonto hos dessa banker i dagsläget, hade jag det så skulle dock avgifterna sannolikt vara färre och lägre).
söndag 26 februari 2012
Funderingar på omriktning av mina placeringar
Jag har i dagsläget ca 460000kr i privat sparande.
Av dessa ligger ca 160000kr i aktieindexobligationer som löper mellan 3-5 år.
Den återstående delen, 300000kr, ligger i olika sparkonton (högränte-varianten). Avkastningen på denna del är relativt låg, runt 3% brutto men bara ca 2% netto. Dessutom dras skatten på räntan varje år vilket "minskar" ränta-på ränta -effekten.
Jag funderar på att istället lägga dessa pengar i olika obligationsfonder (främst företagsobligationer och sk high yield-fonder). Räntefonder ger för låg avkastning om man väger in fondavgifter och de tråkiga ränteutsikterna men företagsobligations-fonder känns som en bra kompromiss mellan räntesparande och aktiesparande.
En fördel med denna typ av placering är att avkastningen läggs på hög, till skillnad från räntekonton där en del av räntan skattas bort varje år.
Jag funderar vidare på att ha denna typ av fonder i ett eller flera investeringssparkonton. Dessa skyddas tydligen av bankgarantin till skillnad från kapitalförsäkringar. På så vis skulle också avkastningen kunna bli skattefri, minus avkastningsskatten som verkar vara 30% av 1,65% av det insatta kapitalet.
Jag har kollat på en del High Yield-fonder samt blandfonder som ligger runt 5% plus i år men som också klarade föregående år bra (-2%).
I princip så sökte jag fram dessa fonder på PPMs hemsida, valde ränte- och blandfonder i urvalet, sorterade på de som gett bäst avkastning och noterade äevn vilka som klarade sig med bara några procent minus förra året.
Jag kommer dock inte göra någonting förrän efter mars månad, då Grekland ska göra någon typ av betalning för sina lån, om det ekonomiska läget då ser ljusare ut i världen.
Av dessa ligger ca 160000kr i aktieindexobligationer som löper mellan 3-5 år.
Den återstående delen, 300000kr, ligger i olika sparkonton (högränte-varianten). Avkastningen på denna del är relativt låg, runt 3% brutto men bara ca 2% netto. Dessutom dras skatten på räntan varje år vilket "minskar" ränta-på ränta -effekten.
Jag funderar på att istället lägga dessa pengar i olika obligationsfonder (främst företagsobligationer och sk high yield-fonder). Räntefonder ger för låg avkastning om man väger in fondavgifter och de tråkiga ränteutsikterna men företagsobligations-fonder känns som en bra kompromiss mellan räntesparande och aktiesparande.
En fördel med denna typ av placering är att avkastningen läggs på hög, till skillnad från räntekonton där en del av räntan skattas bort varje år.
Jag funderar vidare på att ha denna typ av fonder i ett eller flera investeringssparkonton. Dessa skyddas tydligen av bankgarantin till skillnad från kapitalförsäkringar. På så vis skulle också avkastningen kunna bli skattefri, minus avkastningsskatten som verkar vara 30% av 1,65% av det insatta kapitalet.
Jag har kollat på en del High Yield-fonder samt blandfonder som ligger runt 5% plus i år men som också klarade föregående år bra (-2%).
I princip så sökte jag fram dessa fonder på PPMs hemsida, valde ränte- och blandfonder i urvalet, sorterade på de som gett bäst avkastning och noterade äevn vilka som klarade sig med bara några procent minus förra året.
Jag kommer dock inte göra någonting förrän efter mars månad, då Grekland ska göra någon typ av betalning för sina lån, om det ekonomiska läget då ser ljusare ut i världen.
Funderingar på fortsatt IPS-sparande
Har räknat lite på om IPS-sparande lönar sig för mig eller inte.
Skulle jag spara 12000kr/år i IPS så skulle jag få ett avdrag på skatten på 4500kr.
Det skulle i princip innebära att jag skulle behöva lägga 8000kr av mitt ordnarie sparande i IPS och de övriga 4000kr skulle jag få tillbaks på skatten.
Skulle jag spara 12000kr i 3 år skulle det bli 36000kr.
Räknar man på en avkastning på IPS-sparandet på 5% per år skulle det efter 17 år (när jag är 55) motsvara 84000 kr.
84000kr som utbetalas i 5 år (från när jag är 55år) skulle motsvara 1400kr/mån före skatt.
Räknar man istället till de ca 40000kr jag i dagsläget har i IPS så skulle totalsumman bli 76000kr. Med 5% avkastning per år i 17 år skulle detta bli
177500kr.
Denna summa, 177500kr, att utbetalas under 5 år skulle motsvara 2958kr/mån före skatt.
Det låter onekligen som en trevlig mini-pension att få mellan 55 år och 60års ålder.
Det går ju att ändra start för utbetalningar av IPS i sitt sparande, men jag har som målsättning att gå i "pension" när jag är runt 55 år, eller iallafall varva ned rejält.
Hjälp jag använde vid uträkningen:
Räkna ut din skatt hos Skatteverket
http://www.skatteverket.se/privat/etjanster/raknautdinskatt.4.18e1b10334ebe8bc80001950.html
Räknat ut avkastning på olika sparformer
http://rakna.net/
Skulle jag spara 12000kr/år i IPS så skulle jag få ett avdrag på skatten på 4500kr.
Det skulle i princip innebära att jag skulle behöva lägga 8000kr av mitt ordnarie sparande i IPS och de övriga 4000kr skulle jag få tillbaks på skatten.
Skulle jag spara 12000kr i 3 år skulle det bli 36000kr.
Räknar man på en avkastning på IPS-sparandet på 5% per år skulle det efter 17 år (när jag är 55) motsvara 84000 kr.
84000kr som utbetalas i 5 år (från när jag är 55år) skulle motsvara 1400kr/mån före skatt.
Räknar man istället till de ca 40000kr jag i dagsläget har i IPS så skulle totalsumman bli 76000kr. Med 5% avkastning per år i 17 år skulle detta bli
177500kr.
Denna summa, 177500kr, att utbetalas under 5 år skulle motsvara 2958kr/mån före skatt.
Det låter onekligen som en trevlig mini-pension att få mellan 55 år och 60års ålder.
Det går ju att ändra start för utbetalningar av IPS i sitt sparande, men jag har som målsättning att gå i "pension" när jag är runt 55 år, eller iallafall varva ned rejält.
Hjälp jag använde vid uträkningen:
Räkna ut din skatt hos Skatteverket
http://www.skatteverket.se/privat/etjanster/raknautdinskatt.4.18e1b10334ebe8bc80001950.html
Räknat ut avkastning på olika sparformer
http://rakna.net/
torsdag 2 februari 2012
tisdag 24 januari 2012
Olika typer av fonder för oroliga tider på börsen
Korta räntefonder (penningmarknad/likviditets-fonder)
Investerar i värdepapper med kort löptid, brukar stiga när räntan höjs.
Långa räntefonder (obligationsfonder)
Placerar i värdepapper med lång löptid, kan gå ned när räntan stiger.
Realräntefonder
Placerar i värdepapper med lång löptid men har ett skydd mot inflationen.
Företagsobligationsfonder
Placerar i företagsobligationer, högre ränta men kan påverkas av börsen.
Tillväxtmarknadsobligationsfonder
Investerar i olika räntepapper på tillväxtmarknader.
High Yield-fonder
Företagsobligationer med högre risk då de placerar i företag med låg kreditvärdighet.
Blandfonder/Mixfonder
Placerar i en blandning av ränte/obligationer och aktier.
Hedgefonder
Kan placera i olika typer av värdepapper för att kunna stiga även i nedgång på börsen.
Investerar i värdepapper med kort löptid, brukar stiga när räntan höjs.
Långa räntefonder (obligationsfonder)
Placerar i värdepapper med lång löptid, kan gå ned när räntan stiger.
Realräntefonder
Placerar i värdepapper med lång löptid men har ett skydd mot inflationen.
Företagsobligationsfonder
Placerar i företagsobligationer, högre ränta men kan påverkas av börsen.
Tillväxtmarknadsobligationsfonder
Investerar i olika räntepapper på tillväxtmarknader.
High Yield-fonder
Företagsobligationer med högre risk då de placerar i företag med låg kreditvärdighet.
Blandfonder/Mixfonder
Placerar i en blandning av ränte/obligationer och aktier.
Hedgefonder
Kan placera i olika typer av värdepapper för att kunna stiga även i nedgång på börsen.
Mitt pensionssparande
Mitt pensionssparande enligt minpension.se:
Inkomstpension 626000kr
Premiepension (PPM) 142000kr (värdeförändring + 61580kr)
Kåpan Tjänstepension 57000kr
PA03 Tjänstepension 72000kr (inbetalt 58500kr)
PA03 Tjänstepension 10000kr
IPS 8300kr (inbetalt 11500kr)
IPS 32000kr
Allmän pension 768800kr
Tjänstepension 82600kr
Privat pension 40300kr
Totalt pension 891700kr
Inkomstpension 626000kr
Premiepension (PPM) 142000kr (värdeförändring + 61580kr)
Kåpan Tjänstepension 57000kr
PA03 Tjänstepension 72000kr (inbetalt 58500kr)
PA03 Tjänstepension 10000kr
IPS 8300kr (inbetalt 11500kr)
IPS 32000kr
Allmän pension 768800kr
Tjänstepension 82600kr
Privat pension 40300kr
Totalt pension 891700kr
lördag 14 januari 2012
Omplacering i PPM - feltajmat som vanligt
Det slår aldrig fel!
Placerade om lite i PPM tidigare i veckan från obligationsfonder till vanliga aktiefonder efter den positiva starten på börsåret.
Strax därefter får Frankrike, med flera, sänkt kreditbetyg och förhandlingarna om en skuldnedskrivning för Grekland brakar samman vilket bäddar för oroliga veckor på börsen den närmaste tiden.
I fortsättningen kanske jag ska informera TT när jag gör omplaceringar i mitt PPM-sparande till mer riskfyllda fonder så att tidningarna kan gå ut och varna privata och institutionella placerare om att det kommer att bli oroligt på börsen den närmaste tiden.
Placerade om lite i PPM tidigare i veckan från obligationsfonder till vanliga aktiefonder efter den positiva starten på börsåret.
Strax därefter får Frankrike, med flera, sänkt kreditbetyg och förhandlingarna om en skuldnedskrivning för Grekland brakar samman vilket bäddar för oroliga veckor på börsen den närmaste tiden.
I fortsättningen kanske jag ska informera TT när jag gör omplaceringar i mitt PPM-sparande till mer riskfyllda fonder så att tidningarna kan gå ut och varna privata och institutionella placerare om att det kommer att bli oroligt på börsen den närmaste tiden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)