Jag har i dagsläget ca 460000kr i privat sparande.
Av dessa ligger ca 160000kr i aktieindexobligationer som löper mellan 3-5 år.
Den återstående delen, 300000kr, ligger i olika sparkonton (högränte-varianten). Avkastningen på denna del är relativt låg, runt 3% brutto men bara ca 2% netto. Dessutom dras skatten på räntan varje år vilket "minskar" ränta-på ränta -effekten.
Jag funderar på att istället lägga dessa pengar i olika obligationsfonder (främst företagsobligationer och sk high yield-fonder). Räntefonder ger för låg avkastning om man väger in fondavgifter och de tråkiga ränteutsikterna men företagsobligations-fonder känns som en bra kompromiss mellan räntesparande och aktiesparande.
En fördel med denna typ av placering är att avkastningen läggs på hög, till skillnad från räntekonton där en del av räntan skattas bort varje år.
Jag funderar vidare på att ha denna typ av fonder i ett eller flera investeringssparkonton. Dessa skyddas tydligen av bankgarantin till skillnad från kapitalförsäkringar. På så vis skulle också avkastningen kunna bli skattefri, minus avkastningsskatten som verkar vara 30% av 1,65% av det insatta kapitalet.
Jag har kollat på en del High Yield-fonder samt blandfonder som ligger runt 5% plus i år men som också klarade föregående år bra (-2%).
I princip så sökte jag fram dessa fonder på PPMs hemsida, valde ränte- och blandfonder i urvalet, sorterade på de som gett bäst avkastning och noterade äevn vilka som klarade sig med bara några procent minus förra året.
Jag kommer dock inte göra någonting förrän efter mars månad, då Grekland ska göra någon typ av betalning för sina lån, om det ekonomiska läget då ser ljusare ut i världen.
Visar inlägg med etikett placeringar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett placeringar. Visa alla inlägg
söndag 26 februari 2012
måndag 1 mars 2010
Konstruera egen Aktieindexobligation istället
Efter noggrannt övervägande har jag bestämt mig för att inte placera några pengar i bankernas aktieindexobligationer utan istället göra en egen motsvarighet. Orsaken till att jag inte valde en färdig produkt är att jag inte vill binda mig på 4 år, samt vill undvika alltför mycket avgifter.
Jag kommer istället att konstruera en egen aktieindexobligation (eller snarare en snarlik variant) som där pengarna, 100000kr, placeras till 80% i räntekonton och 20% i aktiefonder.
Räntekonton är bl a Bluestep och erbjuder i nuläget 2-2,4% ränta, aktiefonderna kommer att vara högriskfonder med inriktining på BRIC (Ryssland, Kina och Indien).
För att minska risken kommer jag månadsköpa andelar i aktiefonderna med 500kr/månad och fond med start från 25/3. Därmed kommer köp av fondandelar att spridas ut över en tiomånaders-period.´
Avkastningen på min egen premieobligation kommer inte att bli särskilt hög, men risken är i gengäld ganska låg. Enligt mina beräkningar skulle en ränta på 3% och en utveckling på fonderna på +40 % ge en total bruttoavkastning på 10%. Skulle fonderna istället backa med -40% skulle den totala bruttoavkastningen bli -6%. Räntesparandet fungerar som stötdämpare ifall fonderna skulle backa men tyvärr också som broms ifall börsen går bra.
Man kan givetvis laborera med fördelningen, ju högre andel aktiefonder desto större chans till avkastning men också till priset av en högre risk. Vad avser räntesparamdet så kommer det att vara rörligt och räntan kommer troligtvis att stiga framöver. Jag har valt högriskfonder då utvecklingen på fonderna måste vara ganska hög för att det ska ge genomslag på den totala summan.
Jag kommer istället att konstruera en egen aktieindexobligation (eller snarare en snarlik variant) som där pengarna, 100000kr, placeras till 80% i räntekonton och 20% i aktiefonder.
Räntekonton är bl a Bluestep och erbjuder i nuläget 2-2,4% ränta, aktiefonderna kommer att vara högriskfonder med inriktining på BRIC (Ryssland, Kina och Indien).
För att minska risken kommer jag månadsköpa andelar i aktiefonderna med 500kr/månad och fond med start från 25/3. Därmed kommer köp av fondandelar att spridas ut över en tiomånaders-period.´
Avkastningen på min egen premieobligation kommer inte att bli särskilt hög, men risken är i gengäld ganska låg. Enligt mina beräkningar skulle en ränta på 3% och en utveckling på fonderna på +40 % ge en total bruttoavkastning på 10%. Skulle fonderna istället backa med -40% skulle den totala bruttoavkastningen bli -6%. Räntesparandet fungerar som stötdämpare ifall fonderna skulle backa men tyvärr också som broms ifall börsen går bra.
Man kan givetvis laborera med fördelningen, ju högre andel aktiefonder desto större chans till avkastning men också till priset av en högre risk. Vad avser räntesparamdet så kommer det att vara rörligt och räntan kommer troligtvis att stiga framöver. Jag har valt högriskfonder då utvecklingen på fonderna måste vara ganska hög för att det ska ge genomslag på den totala summan.
fredag 29 januari 2010
Börsoro lagom till att jag ska placera 200tkr
Efter en bra start på börsåret 2010 så har det nu börjat svaja ordentligt på börserna (det är främst oro för penningpolitiska åtstramingar som är källan till oro).
Jag köpte in mig på BRIC-fonder tidigare i Januari (i mitt pensionssparande) efter den starka börsstarten på året men har redan sålt dom efter att de backat 5-6 %. Nu satsar jag där på globalfonder och hedgefonder under ett tag framöver.
Jag har snart 200000kr att placera om (i mer kortsiktigt sparande på upp till 5 år) vilket är lättare sagt än gjort. Jag vill nog vänta ut börsoron i någon/några veckor innan jag eventuellt går in i fonder.
Det lutar nog åt att jag ligger lågt och sätter in pengarna på något sparkonto med 2,5% ränta i nuläget.
Jag köpte in mig på BRIC-fonder tidigare i Januari (i mitt pensionssparande) efter den starka börsstarten på året men har redan sålt dom efter att de backat 5-6 %. Nu satsar jag där på globalfonder och hedgefonder under ett tag framöver.
Jag har snart 200000kr att placera om (i mer kortsiktigt sparande på upp till 5 år) vilket är lättare sagt än gjort. Jag vill nog vänta ut börsoron i någon/några veckor innan jag eventuellt går in i fonder.
Det lutar nog åt att jag ligger lågt och sätter in pengarna på något sparkonto med 2,5% ränta i nuläget.
måndag 11 januari 2010
200000kr att placera i Februari
I februari löper mitt låsta 1-årssparande (till 5% ränta) ut.
Har haft 194000kr på det sparkontot och bör få ca 7000kr ränta netto.
Därmed har jag drygt 200000kr att placera, i vad vet jag nuläget inte men det lutar åt fonder.
Funderar på att sätta in hälften på NordNet (förutsatt att det finns bankgaranti där) och hälften på min depå i Skandiabanken.
Det tråkiga om man placerar en större summa pengar i fonder är att fondavgifterna kan bli verkligt kännbara. Troligtvis splittar jag upp det i 10tkr- eller 20tkr-poster och placerar i ett flertal olika fonder.
Har haft 194000kr på det sparkontot och bör få ca 7000kr ränta netto.
Därmed har jag drygt 200000kr att placera, i vad vet jag nuläget inte men det lutar åt fonder.
Funderar på att sätta in hälften på NordNet (förutsatt att det finns bankgaranti där) och hälften på min depå i Skandiabanken.
Det tråkiga om man placerar en större summa pengar i fonder är att fondavgifterna kan bli verkligt kännbara. Troligtvis splittar jag upp det i 10tkr- eller 20tkr-poster och placerar i ett flertal olika fonder.
tisdag 22 september 2009
Placeringsformer
Det är knepigt att placera pengar, i synnerhet om vi pratar lite större summor från 50tkr och uppåt. Det ultimata är ju så hög avkastning som möjligt med så lite risk som möjligt, tyvärr finns det nog ingen placeringsform som uppfyller bägge kraven på en och samma gång.
De placeringsformer jag oftast funderar på är följande:
-Högräntekonto (relativt trygg placering).
Ett alternativ när räntan som erbjuds är över 5%, vill ju gärna att nettoräntan man får även ska kompensera för den årliga inflationen. Just nu är räntorna lite för låga, den bästa räntan är knappt 3% brutto om man väljer obundet sparande. Man väljer givetvis ett sparkonto som omfattas av den statliga bankgarantin.
-Premieobligationer (trygg placering).
Brukar kunna ge en nettoavkastning mostvarande 1% om man har en 50-serie med garantivinst. Inget man blir rik på direkt, och de övriga vinsterna brukar i bästa fall kunna bli på max 1500-2000kr på en dragning (skattefritt) om man har PO för 200tkr eller mer. Vanligtvis brukar det i mitt fall snarare bli 500-1000kr per dragning. Det är ca 4 dragningar per år. Väldigt säkert sparande då staten garanterar PO. Det finns även en andrahandsmarknad där man ibland (när börsen är osäker) kan sälja PO för någon, några tior högre per styck än det nominella värdet (som ofta är 1000kr för gamla, dock 5000kr på de nya PO). Går börsen bra finns det å andra siden chans att köpa PO under det nominella värdet. Att nyteckna PO är mindre intressant då dragningssummorna (vinstpotten) konstant har minskat genom åren.
-Aktieindexobligationer (relativt trygg placering). Ger en trygghet på upp till 90% av det investerade kapitalet (obligationer), dock finns ju alltid risken att den som utfärdat aktieindexobligationen går i konkurs och då kan hela det investerade kapitalet i värsta fall ryka. Nackdelen med aktieindexobligationer är höga avgifter (man satsar vanligtvis en premie på 10% av den totala summan och jag antar att man kan räkna denna som en slags avgift), bindningstid på 2-5 år och att man oftast inte får tillbaks den fulla avkastningen på underliggande index som aktieindexobligationen har "placerat" i. Det är också svårt att räkna ut hur mkt man får tillbaks på sin investering även om man vet hur underliggande index har gått pga en komlicerad uträkningsmetod utställaren av aktieindexobligationen använder sig av.
-Aktiefonder (alla typer av risk). Här finns det hela riskskalan från relativt trygga fonder som räntefonder, globalfonder, mixfonder och hedgefonder till tillväxtfonder och andra högriskfonder. Fördelen med aktiefonder jämfört med aktier är att risken sprids över en bransch, ett land eller globalt samt att man inte behöver vara lika insatt utan kan låta förvaltarna sköta jobbet med att hitta bra aktier och göra analyser. Nackdelen är väl att avgifterna (köp, sälj, förvaltning) kan ligga på 1-3%. Å andra sidan ska denna kostnad jämföras med courtage om man köper aktier själv.
-Aktier (mestadels hög risk). Personligen undviker jag aktier då risken är högre pga mindre riskspridning och det kräver mer jobb med att bevaka sin placering, man kan i o f s gå på köp- och sälj-rekommendationer från "experter" (Privata Affärer, SvD, DI etc) men det känns ändå som om man i högre grad bör veta vad man håller på med när det gäller aktier. Rörligheten i enskilda aktier är betydligt högre än i fonder (både upp och ned) och för mig med något svaga nerver när det gäller ekonomi känns det som att fonder är att föredra. En fördel med aktier är annars att man kan få utdelning en gång om året, men det möjligheten finns även i fonder (i fonder sker utdelningen dock vanligtvis i att man får mer fondandelar, i aktier får man däremot riktiga pengar).
Sedan finns det en uppsjö av ytterligare placeringsformer som warrants, certifikat, företagsobligationer, valuta mm men det känns i nuläget lite för avancerat för mig och i vissa fall (warrants) som för hög risk.
Utanför finansmarknaden finns det placeringar som konst och kanske framförallt bostäder. När det gäller bostäder så tycker jag dock att det känns som om vi har haft en prisbubbla de senaste åren och som att den bubblan (räntedopat) fortsätter att växa trots finanskrisen.
De placeringsformer jag oftast funderar på är följande:
-Högräntekonto (relativt trygg placering).
Ett alternativ när räntan som erbjuds är över 5%, vill ju gärna att nettoräntan man får även ska kompensera för den årliga inflationen. Just nu är räntorna lite för låga, den bästa räntan är knappt 3% brutto om man väljer obundet sparande. Man väljer givetvis ett sparkonto som omfattas av den statliga bankgarantin.
-Premieobligationer (trygg placering).
Brukar kunna ge en nettoavkastning mostvarande 1% om man har en 50-serie med garantivinst. Inget man blir rik på direkt, och de övriga vinsterna brukar i bästa fall kunna bli på max 1500-2000kr på en dragning (skattefritt) om man har PO för 200tkr eller mer. Vanligtvis brukar det i mitt fall snarare bli 500-1000kr per dragning. Det är ca 4 dragningar per år. Väldigt säkert sparande då staten garanterar PO. Det finns även en andrahandsmarknad där man ibland (när börsen är osäker) kan sälja PO för någon, några tior högre per styck än det nominella värdet (som ofta är 1000kr för gamla, dock 5000kr på de nya PO). Går börsen bra finns det å andra siden chans att köpa PO under det nominella värdet. Att nyteckna PO är mindre intressant då dragningssummorna (vinstpotten) konstant har minskat genom åren.
-Aktieindexobligationer (relativt trygg placering). Ger en trygghet på upp till 90% av det investerade kapitalet (obligationer), dock finns ju alltid risken att den som utfärdat aktieindexobligationen går i konkurs och då kan hela det investerade kapitalet i värsta fall ryka. Nackdelen med aktieindexobligationer är höga avgifter (man satsar vanligtvis en premie på 10% av den totala summan och jag antar att man kan räkna denna som en slags avgift), bindningstid på 2-5 år och att man oftast inte får tillbaks den fulla avkastningen på underliggande index som aktieindexobligationen har "placerat" i. Det är också svårt att räkna ut hur mkt man får tillbaks på sin investering även om man vet hur underliggande index har gått pga en komlicerad uträkningsmetod utställaren av aktieindexobligationen använder sig av.
-Aktiefonder (alla typer av risk). Här finns det hela riskskalan från relativt trygga fonder som räntefonder, globalfonder, mixfonder och hedgefonder till tillväxtfonder och andra högriskfonder. Fördelen med aktiefonder jämfört med aktier är att risken sprids över en bransch, ett land eller globalt samt att man inte behöver vara lika insatt utan kan låta förvaltarna sköta jobbet med att hitta bra aktier och göra analyser. Nackdelen är väl att avgifterna (köp, sälj, förvaltning) kan ligga på 1-3%. Å andra sidan ska denna kostnad jämföras med courtage om man köper aktier själv.
-Aktier (mestadels hög risk). Personligen undviker jag aktier då risken är högre pga mindre riskspridning och det kräver mer jobb med att bevaka sin placering, man kan i o f s gå på köp- och sälj-rekommendationer från "experter" (Privata Affärer, SvD, DI etc) men det känns ändå som om man i högre grad bör veta vad man håller på med när det gäller aktier. Rörligheten i enskilda aktier är betydligt högre än i fonder (både upp och ned) och för mig med något svaga nerver när det gäller ekonomi känns det som att fonder är att föredra. En fördel med aktier är annars att man kan få utdelning en gång om året, men det möjligheten finns även i fonder (i fonder sker utdelningen dock vanligtvis i att man får mer fondandelar, i aktier får man däremot riktiga pengar).
Sedan finns det en uppsjö av ytterligare placeringsformer som warrants, certifikat, företagsobligationer, valuta mm men det känns i nuläget lite för avancerat för mig och i vissa fall (warrants) som för hög risk.
Utanför finansmarknaden finns det placeringar som konst och kanske framförallt bostäder. När det gäller bostäder så tycker jag dock att det känns som om vi har haft en prisbubbla de senaste åren och som att den bubblan (räntedopat) fortsätter att växa trots finanskrisen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)