Placeringsformer

Det är knepigt att placera pengar, i synnerhet om vi pratar lite större summor från 50tkr och uppåt. Det ultimata är ju så hög avkastning som möjligt med så lite risk som möjligt, tyvärr finns det nog ingen placeringsform som uppfyller bägge kraven på en och samma gång.

De placeringsformer jag oftast funderar på är följande:

-Högräntekonto (relativt trygg placering).
Ett alternativ när räntan som erbjuds är över 5%, vill ju gärna att nettoräntan man får även ska kompensera för den årliga inflationen. Just nu är räntorna lite för låga, den bästa räntan är knappt 3% brutto om man väljer obundet sparande. Man väljer givetvis ett sparkonto som omfattas av den statliga bankgarantin.

-Premieobligationer (trygg placering).
Brukar kunna ge en nettoavkastning mostvarande 1% om man har en 50-serie med garantivinst. Inget man blir rik på direkt, och de övriga vinsterna brukar i bästa fall kunna bli på max 1500-2000kr på en dragning (skattefritt) om man har PO för 200tkr eller mer. Vanligtvis brukar det i mitt fall snarare bli 500-1000kr per dragning. Det är ca 4 dragningar per år. Väldigt säkert sparande då staten garanterar PO. Det finns även en andrahandsmarknad där man ibland (när börsen är osäker) kan sälja PO för någon, några tior högre per styck än det nominella värdet (som ofta är 1000kr för gamla, dock 5000kr på de nya PO). Går börsen bra finns det å andra siden chans att köpa PO under det nominella värdet. Att nyteckna PO är mindre intressant då dragningssummorna (vinstpotten) konstant har minskat genom åren.

-Aktieindexobligationer (relativt trygg placering). Ger en trygghet på upp till 90% av det investerade kapitalet (obligationer), dock finns ju alltid risken att den som utfärdat aktieindexobligationen går i konkurs och då kan hela det investerade kapitalet i värsta fall ryka. Nackdelen med aktieindexobligationer är höga avgifter (man satsar vanligtvis en premie på 10% av den totala summan och jag antar att man kan räkna denna som en slags avgift), bindningstid på 2-5 år och att man oftast inte får tillbaks den fulla avkastningen på underliggande index som aktieindexobligationen har "placerat" i. Det är också svårt att räkna ut hur mkt man får tillbaks på sin investering även om man vet hur underliggande index har gått pga en komlicerad uträkningsmetod utställaren av aktieindexobligationen använder sig av.

-Aktiefonder (alla typer av risk). Här finns det hela riskskalan från relativt trygga fonder som räntefonder, globalfonder, mixfonder och hedgefonder till tillväxtfonder och andra högriskfonder. Fördelen med aktiefonder jämfört med aktier är att risken sprids över en bransch, ett land eller globalt samt att man inte behöver vara lika insatt utan kan låta förvaltarna sköta jobbet med att hitta bra aktier och göra analyser. Nackdelen är väl att avgifterna (köp, sälj, förvaltning) kan ligga på 1-3%. Å andra sidan ska denna kostnad jämföras med courtage om man köper aktier själv.

-Aktier (mestadels hög risk). Personligen undviker jag aktier då risken är högre pga mindre riskspridning och det kräver mer jobb med att bevaka sin placering, man kan i o f s gå på köp- och sälj-rekommendationer från "experter" (Privata Affärer, SvD, DI etc) men det känns ändå som om man i högre grad bör veta vad man håller på med när det gäller aktier. Rörligheten i enskilda aktier är betydligt högre än i fonder (både upp och ned) och för mig med något svaga nerver när det gäller ekonomi känns det som att fonder är att föredra. En fördel med aktier är annars att man kan få utdelning en gång om året, men det möjligheten finns även i fonder (i fonder sker utdelningen dock vanligtvis i att man får mer fondandelar, i aktier får man däremot riktiga pengar).

Sedan finns det en uppsjö av ytterligare placeringsformer som warrants, certifikat, företagsobligationer, valuta mm men det känns i nuläget lite för avancerat för mig och i vissa fall (warrants) som för hög risk.

Utanför finansmarknaden finns det placeringar som konst och kanske framförallt bostäder. När det gäller bostäder så tycker jag dock att det känns som om vi har haft en prisbubbla de senaste åren och som att den bubblan (räntedopat) fortsätter att växa trots finanskrisen.